Det man inte har får man se till att skaffa.
Så resonerar en grupp forskare vid Avdelningen för klinisk fysiologi vid Lunds universitet.
De sysslar bland annat med bildanalys och visualisering av blodets väg genom hjärtat. Till sin hjälp har de, som en av få forskargrupper i världen, en datorteknik som visar blodflödet tredimensionellt. Men man har länge efterfrågat ett ännu mer avancerat program för kardiovaskulär forskning.
– Det finns egentligen inte något bra verktyg för att åskådliggöra blodflöde. Det program vi använder oss av i dag är egentligen avsett för flygindustrin. Därför har vi bestämt oss för att själva konstruera ett bättre, säger Einar Heiberg, civilingenjör och forskare som specialiserat sig på medicinsk teknik och som tagit på sig uppdraget.
– Många forskargrupper i världen har efterfrågat ett bättre program, men ingen har vågat sig på att själv försöka konstruera det. Ett sådant program kräver en utveckling, både av matematiken och av visualiseringen. Lyckas vi skapa ett sådant verktyg tror jag vi kan bli världsledande på det här forskningsområdet.
Med hjälp av MR, magnetisk resonanstomografi, samlar forskarna in uppgifter som man sedan kör i ett rekonstruktionsprogram för att sedan kunna följa blodets väg genom hjärtat med hjälp av den visualiseringsteknik man har tillgång till i dag.
Hjärt-MR-gruppen i Lund var först i världen med att kunna följa en hel blodvolyms väg genom hjärtat. Tidigare har man endast kunna följa vilken väg enskilda partiklar väljer. Men nu vill man bland annat också ta reda på mer om de vägar som blodet väljer genom ett sjukt hjärta, jämfört med ett friskt.
– Att det tar andra vägar vet vi, men vi vill veta vilka och bättre förstå varför. Dessutom vill vi försöka ta reda på mer om de större virvlar som bildas i ett sjukt hjärta, och vad dessa har för betydelse. Hur stor energi finns det egentligen i det som rör sig därinne, frågar sig Einar Heiberg och pekar på det pulserande hjärtat på sin datorskärm.
Einar Heiberg tror att en utvecklad tredimensionell teknik tar 2-3 år att ta fram och att den på sikt kan komma till god klinisk nytta.
– Den kan vara till stor hjälp vid utredning av medfödda hjärtfel och ge oss bättre möjligheter att förstå fysiologin och hur den ändras i sjukdomsprocesser. Även vid hjärtsvikt, då blodflödet är helt annorlunda jämfört med ett friskt hjärta, kommer vi att kunna se mer. På sikt innebär det bättre behandling för patienten, säger han.
Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL
Not: Det datorprogram som Lundaforskarna utvecklat och använder för bildanalys i dag, finns att ladda ned under länken:
Frågor om innehållet: Olle Dahlbäck
Uppdaterad: 2009-03-24
