Startsida Nyheter Webbkarta Kontakta Tillgänglighet
Genvägar
 

Bengt Klarin, post-doc

bengt klarin

Snälla bakterier ska stoppa onda

Andningsstöd med hjälp av respirator är en väsentlig del av vården av intensivvårdspatienter, men det innebär också risk att drabbas av sekundär lunginflammation, kallad ventilator-associerad pneumoni (VAP).

För en svårt sjuk patient som vårdas i respirator mer än 2-3 dygn, är risken att drabbas av VAP 10-20 procent.

VAP orsakas vanligen av farliga bakterier i svalgsekret, vilket kan rinna ner i lungorna vid sidan om den ballongförsedda plasttub genom vilken patienten får hjälp med andningen.

Genom att flera gånger dagligen rengöra munhålan med klorhexidinlösning, minskar risken för att intensivvårdspatienten ska drabbas av VAP.

– Klorhexidin biter emellertid inte så bra på många farliga bakterier, och dessutom har en del patienter upplevt det som obehagligt att tvättas med klorhexidin i munnen, säger Bengt Klarin, forskare vid Avdelningen för anestesiologi och intensivvård vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund.

Därför har forskarna tagit fram ett alternativ till klorhexidin, där man använder sig av probiotika, ”snälla” bakterier som visat sig ha god dämpande effekt på de sjukdomsalstrande bakterierna i munnen. Detta väckte stor uppmärksamhet, bland annat i den vetenskapliga tidskriften Nature Medicine, när resultaten presenterades i fjol.

– Vi har använt oss av Lactobacillus plantarum 299, en lactobacill som är mycket snarlik den bakterie som bland annat finns i fruktdrycken ProViva. Den har visat sig ha bättre effekt mot etableringen av nya möjliga sjukdomsalstrande bakterietyper i munhålan än metoden med klorhexidin.

De studier som gjorts är dock inte tillräckligt stora för att avgöra om den nya metoden verkligen fungerar. Därför går man nu vidare med en större studie.

– I samarbete med forskare i Malmö, Kristianstad och Halmstad kommer vi att studera den här lactobacillen på ytterligare 100 patienter och i ett senare skede kan studien komma att omfatta totalt 780 patienter, säger Bengt Klarin.

Bengt Klarin och hans kollegor studerar också en metod som ska minska mag- och tarmproblem och minska risken att drabbas av en infektion med en speciell tarmbakterie, Clostridium difficile, vilken i värsta fall kan ge upphov till mycket allvarlig inflammation i tarmen hos patienter som behandlas med antibiotika.

I denna metod får patienterna via magsond en havrelösning innehållande Lactobacillus plantarum 299v, samma bakterie som ingår bland annat i fruktdrycken ProViva, och ett ”syskon” till den tidigare nämnda L.pl 299.

– När man behandlas med antibiotika förändras tarmfloran, goda bakterier slås ut och farliga bakterier tar mer plats. Vår studie visar, att hos de patienter som fick havrelösning med ”snälla” bakterier, kunde inga fall med Clostridium difficile-infektion påvisas, medan frekvensen för de som fick enbart havrelösning var 19 procent. Även undersökningen av tarmbarriärfunktionen hos dessa svårt sjuka patienter visade på god effekt av behandlingen med lactobaciller.

En studie med 250 patienter planeras nu för att få bekräftat resultaten.

– Här kommer vi att samarbeta med forskare i Umeå, men vi söker fler sjukhus i Sverige som vill vara med, säger Bengt Klarin.

Olle Dahlbäck, Informationsansvarig IKVL

Frågor om innehållet: Olle Dahlbäck
Webbtekniska frågor: Webmaster@med.lu.se

Uppdaterad: 2009-12-04