lu.se

Akutmedicin

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Forskning

Vid avdelningen för akutmedicin bedrivs forskning på kliniska frågeställningar som berör de stora folksjukdomarna, speciellt inom det kardiovaskulära området.
Vi har forskningsprojekt kring bröstsmärta, hjärtsvikt, diabetes och njurskador, stroke och primär huvudvärk.

Forskningsaktivitet inom avdelningen för Akutmedicin

Flera av våra kliniskt verksamma läkare är disputerade och arbetar fortsatt med forskning och utveckling vilket gör att vi kan ta tillvara fynden av forskningsresultat och snabbare omsätta dessa i klinisk praxis. Värdet av detta är att vi är uppdaterade och har spetskompetens inom våra specialområden.

Varje vecka har vi ”journal club” för alla läkare på kliniken och även separat inom forskargrupperna där en aktuell artikel från ledande medicinska tidskrifter diskuteras.

På våra hemsidor, dels på Universitetet www.bmc.med.lu.se och dels på Akutkliniken www.akuten.lund.i. skane.se/forskning, kan man studera de detaljerade projekten och se vilka doktorander, läkare och sjuksköterskor som är involverade.

Peptiderg reglering av perifer och cerebral cirkulation
Lars Edvinsson

Det övergripande syftet är att förstå hur receptorer och signalsubstanser fungerar och förändras vid hjärt-kärl- sjukdomar som hypertoni, stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och diabetes som drabbar ett flertal patienter och som behandlas inom Akutkliniken.

I de kardiovaskulära sjukdomarna studerar vi speciellt hur fenotyp och molekylära förändringar sker i receptorsignalering och påverkar patofysiologin. Detta kan leda fram till nya terapeutiska interventioner, speciellt som vi funnit att receptorerna har ändrat sitt uttryck vid kärlsjukdomar.

Den del av forskningen som sker på laboratorium BMC – Wallenberg Neurocentrum, utgår från kliniska frågeställningar som uppstår i den patientnära vården. Human vävnad får vi som biopsi, och används till funktionella och molekylära undersökningar; det är endast i mindre omfattning vi använder försöksdjur. Ett stort antal av de allra senaste molekylärbiologiska metoderna finns i bruk hos oss.

Studier av human perifer blodkärlsreglering vid hypertoni
Isak Lindstedt

Vi har tidigare studerat cirkulerande nivåer av signalsubstanser samt vasomotor respons för ett flertal neuropeptider hos patienter med hypertoni och diabetes. Hypoteser som följer utifrån våra tolkningar av dessa resultat är i korthet: 1). NPY kan tänkas bidra till förhöjt blodtryck vid hypertoni. 2). CGRP kan ha en adaptiv fysiologisk effekt som strävar mot att sänka blodtrycket vid hypertoni. För detta talar att cirkulerande nivåer av CGRP stiger simultant med sympatikus- transmittorerna under arbetsprov, samt att CGRP receptorn troligen är uppregulerad in vitro. Denna uppregulering ses både för essentiell och renovaskulär hypertoni. Detta kan tala för att det förhöjda blodtrycket utlöser uppregleringen. 3). Endotelin-1 verkar ha en uppregulerad effekt hos äldre som haft hypertoni länge och behandlats med farmaka. 4). En förändrad reaktion för CGRP och Endotelin-1 föreligger i små subcutana artärer vid hypertoni. Våra resultat talar för att dessa förändringar kan förklaras av förändringar intracellulärt i transduktionen av receptorsignalerna (på så kallad second messenger-nivå), alternativt kan det vara uttryck för ökad transkription av receptorer (uppreglering). Däremot tycks inte ökad känslighet i receptorerna föreligga.

Denna nya kunskap kan leda till bättre förståelse och ev. leda till att man kan skapa nya läkemedel för essentiell hypertoni. Ny klinisk studie är på gång.

Utredning av patofysiologi och ny behandling av primär huvudvärk
Lars Edvinsson

Prevalensen av primära former av huvudvärk har undersökts i två oberoende studier i Europa och USA. Hos vuxna har 17,6% av kvinnorna och 5,7 % av männen migrän. WHO igångsatte nyligen ett globalt initiativ under titeln; ”Neurology and Public Health”. Man önskar öka kunskapen för att få ett större medvetande om de mera allmänt förekommande sjukdomarna som huvudvärk och migrän.

Då primär huvudvärk liksom migrän är en sjukdomsgrupp vilka främst diagnostiseras genom anamnes och uteslutande av annan CNS relaterad sjukdom är vi i stort behov av ökad kunskap om patofysiologin. Vi har genom omsorgsfull analys av klinik och studier av frisättning av signalsubstanser funnit att CGRP (calcitonin genrelated petide) är direkt korrelerad med huvudvärken. De känselnerver som aktiveras utreder vi för närvarande i detalj med tracer teknik; hur projicerar de sig till hjärnstammen och kommunicerar med CNS? Detta arbete ska Yi Liu disputera på våren 2007.

I detalj studeras även sambandet mellan signalsubstansfrisättning och attacker av primär huvudvärk, samt tidsförlopp och effekt av behandling då vi nu har tillgång till nyare läkemedel (triptaner). Genom att triptaner verkar på 5HT1B/1D receptorer får man ibland kardiovaskulära biverkningar. Nyare läkemedel som verkar på CGRP receptorer är mera selektiva och utan dessa biverkningar och därför bättre lämpade terapeutiskt. Vi arbetar f.n. med en grupp av dessa substanser som nu även är i klinisk testning.

Bakomliggande patogenes och progress vid hjärtsvikt
Sven Andersson, Marie-Louise Edvinsson

Det är välkänt att patienter med hjärtsvikt har en ökad inflammatorisk aktivitet kopplad till immunaktivering. Vår målsättning är att studera hur denna process är kopplad till funktion i perifera kärlsystemet och till uttryck av kardiovaskulära riskfaktorer. Vidare vill vi utveckla användandet av biokemiska markörer som ”brain natriuretic peptide” för hjärtsviktsdiagnostik inom primärvård. Vi har genom studier av funktionen hos perifera kärl, mätt genom att studera kutan blodflödesökning efter kutan administrering av kärlaktiva substanser, studerat;

1. Kutan kärlreaktivitet vid hjärtsvikt

2. Endotelinsystemet vid hjärtsvikt.

3. Homocystein och hjärtsvikt

Vi fann i studie ett att hjärtsviktspatienter har förhöjda homocysteinnivåer. Detta skulle kunna förklara en del av den sänkta entotelfunktionen och vara kopplat till inflammationssvaret. I en pågående studie, identifieras patienter med hjärtsviktsproblematik, höga homocyteinnivåer och BNP- nivåer.

Betydelse

Hjärtsviktspatienters sänkta kärlfunktion antas bidra till flera av patienternas symtom som värmekänslighet och ökad uttröttbarhet. Dessutom ger det en ökad perifer kärlresistens som kan bidra till hjärtsviktssyndromets progress. Ökad förståelse av det komplicerade samspel som leder till förändrad kärlfunktion kan bidra till bättre symtomatisk behandling och ökad kvalité i en ev. förlängd överlevnad.

Effekten av behandling med nitrater hos patienter med hjärtsvikt
Erik Tingberg

Erik Tingberg disputerade januari 2007 på ett projekt om effekten av nitrater/nitratbehandling till patienter med hjärtsvikt. Han avser att fortsatt fördjupa kunskapen kring denna typ av patienter.

Angiotensin II och endothelin receptorernas roll i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom
Ivan Dimitrejvic

Renin-angiotensin systemet har på senare tid blivit ett populärt mål för läkemedelsbehandling av hypertoni och hjärtsvikt på människa. Kunskapen om angiotensins effekter i blodkärl är till stor del baserad på djurförsök. Det är därför viktigt att fördjupa kunskapen om angiotensins vasomotereffekter genom att studera blodkärl från människa. Framförallt behöver kärleffekten av de angiotensin receptor-antagonister som nyligen tagits i kliniskt bruk utvärderas. Vi har funnit att angiotensinreceptor uttrycket är mycket variabelt. Med en kombination av farmakologiska och de senaste molekylärbiologiska metoderna, som realtids-PCR och microarray, studerar vi hur receptor-uttrycket regleras vid hjärt-kärl sjukdom. Arbetet utförs företrädelsevis på humana blodkärl som erhålls i samband med operation. Ökad kunskap om hur angiotensin och endothelinernas effekter på blodkärl och hur detta förändras vid hjärt-kärlsjukdom kan generera nya farmakologiska angreppspunkter och en mer riktad läkemedelsbehandling i framtiden.

Förbättrad diagnostik vid misstänkt akut coronart syndrom
Ulf Ekelund

Utöver flera grundforskningsprojekt gällande kapillär permeabilitet och hjärtmekanik har forskningen i gruppen på senare tid fokuserats på förbättrad diagnostik och handläggning av patienter med bröstsmärta eller andra symptom på akut coronart syndrom (ACS; hotande eller manifest hjärtinfarkt). I Lund söker ca 5500 patienter med sådana symptom varje år. Ca hälften av patienterna läggs in, men bara ca ¼ visar sig senare verkligen ha haft inläggningskrävande ACS. Nya diagnostiska metoder behövs således för att snabbare identifiera lågriskpatienter som inte behöver läggas in, och för att snabbare kunna intervenera vid (oväntad) coronarsjukdom. Vår hypotes är att akut myokardscintigrafi kan användas för detta ändamål, då en normal sådan undersökning sannolikt helt kan utesluta ACS hos lågriskpatienter (mycket högt negativt prediktionsvärde). En försimulering visar att 2-3 patienter per dygn i Lund är aktuella för undersökningen, samt att ca 60 % av dessa sannolikt skulle ha en normal scintigrafibild och således troligen skulle kunna skickas hem direkt från akut­mottag­ningen, med bibehållen medicinsk säkerhet. Stämmer dessa antaganden skulle resultatet bli en väsentlig kvalitetshöjning för patienterna, mer än 1400 insparade vårddygn per år, och en finansiell besparing på mer än 1000 kr per scintigraferad patient. 5 patienter med misstänkt ACS och utan tidigare hjärtinfarkt har nu genomgått akut myokardscintigrafi via vår akutmottagning och resultaten stämmer väl med våra antaganden. 2 patienter med negativ scintigrafi hade inte ACS, och 3 patienter med positiv scintigrafi hade samtliga ACS. Bland dem som hade ACS kunde sannolikt tid till korrekt diagnos och intervention ha förkortats med 0, 2 respektive 8 timmar om scintigrafiresultaten fått ligga till grund för handläggningen. IScintigrafin identifierade dessutom korrekt ischemilokalisationen, att döma av upprepade EKG och coronarangiografi.

Akut myokardscintigrafi vid misstänkt ACS är praktiskt genomförbart vid vårt sjukhus och resultaten på selekterade patienter är lovande, men ytterligare erfarenhet krävs innan det kan bli en rutinmetod.

Lungemboli och djup ventrombos; diagnos, profylax och terapi
Carl-Gustav Olsson, Johan Elf

Tromboembolisk sjukdom är mycket frekvent och ett stort terapeutiskt område för oss inom intern medicinen. Vi tar hand om patienterna med såväl lungemboli som djup ventrombos, bl a via PK mottagningen som är lokaliserad till MAVA.

Under lång tid har vi bedrivit avancerade kliniska studier i syfte att kartlägga, optimera behandlingen och att deltaga i utprovningen av nya läkemedel för tromboembolilsk sjukdom. Detta har resulterat i avhandlingar och artiklar publicerade i de förnämsta tidskrifterna i världen. Forskningssjuksköterska är knuten till studierna och resultaten kommer snabbt patienterna till gagn.

Smärtvård inom akutsjukvård - en interventionsstudie
Elisabeth Hansson

Smärta är ett mycket vanligt förekommande problem bland patienter inom akutsjukvården och det är viktigt att utifrån uppmätta resultat utarbeta rutiner som optimerar vården.

Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenheter av smärta och smärtbehandling vid en akutklinik och hur dessa påverkar patienten funktionellt och emotionellt samt utvärdera effekten av en intervention med kombinerade utbildningsinsatser riktad till sjuksköterskor (smärtombud), läkare och övrig vårdpersonal.

De metoder som användes är enkätundersökning av patienter, sjuksköterskor och läkare samt journalgranskning.