lu.se

Experimentell medicinsk vetenskap

Medicinska fakulteten | Lunds universitet

Välkommen till EMV

Institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap 
The Department of Experimental Medical Science


2015-05-21

Inre inflammation i näthinnan kan ligga bakom ögonsjukdomar

Att ett nedsatt blodflöde till hjärnan påverkar tänkandet och rörelseförmågan är välkänt – det är ju vad bland annat många strokepatienter råkar ut för. Men kan ett nedsatt blodflöde, som minskar syretillförseln, också skada ögonen? Lundaforskaren Linnéa Taylor, som är doktorand i Tomas Deierborgs forskargrupp, har i djurförsök visat att så är fallet.  Den inflammation som syrebristen orsakar skulle kunna ligga bakom många näthinnesjukdomar, menar hon.


2015-05-05

Bronkmusklerna viktiga vid infektioner

EMV:s Jenny Calvén har nyligen lagt fram en avhandling om de glatta bronkmuskelcellernas roll i samband med infektioner. När en astmapatient får ett anfall, så är det bronkernas muskelceller som drar ihop sig i kramp. Men dessa celler bidrar också till astma- och KOL-patienters reaktioner på virusinfektioner. Bronkmuskelcellerna har receptorer som reglerar produktionen av proteiner som är både till nytta och till skada för kroppen, visar forskningen.


2015-04-21

Pris till Malin Åkerblom för bästa avhandling

Anna-Greta Crafoords stiftelse delar på torsdag 23 april ut pris för bästa avhandling vid Lunds Medicinska fakultet under 2014.

Priset delas i år mellan Daniel Ansari för avhandlingen Pancreatic cancer – early detection, prognostic factors, and treatment och Malin Åkerblom för avhandlingen The role of miRNA in neurogenesis and cell specification.

Grattis Malin!


2015-03-06

Nya rön om ”nyckelspelarna” vid inflammation i hjärnan

När kroppens immunförsvar reagerar mot en angripare eller en skada, så uppstår inflammation. Det är en naturlig process, som dock ofta blir för stark och därför skadlig. I hjärnan förekommer inflammation både i samband med hjärnsjukdomar som Alzheimers och Parkinsons, och vid stroke. Forskare från Lunds universitet och Karolinska Institutet, i nära samarbete med universitetet i Sevilla, lägger nu fram nya rön om några av inflammationens ”nyckelspelare” – rön som på sikt kan leda till nya behandlingar. Tomas Deierborg vet mer.

ENG: New findings on ‘key players’ in brain inflammation

Inflammation is a natural reaction of the body’s immune system to an aggressor or an injury, but if the inflammatory response is too strong it becomes harmful. Inflammatory processes occur in the brain in conjunction with stroke and neurological diseases such as Alzheimer’s and Parkinson’s disease. Researchers from Lund University and Karolinska Institutet in close collaboration with University of Seville have presented new findings about some of the ‘key players’ in inflammation. In the long term, these findings could lead to new treatments. The findings are published in the scientific journal Cell Reports. Tomas Deierborg knows more.


2015-02-18

Ny tillväxtfaktor tyder på möjliga reparerande effekter vid Parkinsons sjukdom

Forskare har länge sökt efter behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet vid Parkinsons sjukdom. Aktuella behandlingar är sedan decennier endast symptomatiska till sin natur, de tillför signalsubstansen dopamin som de döende nervcellerna inte längre kan producera. Resultaten från en ny klinisk studie inger hopp om att man på sikt ska kunna utnyttja hjärnans egna skyddsmekanismer för att begränsa nervcellsdöden och stabilisera dopaminproduktionen till naturliga nivåer.


2015-02-12

Läkemedel som stimulerar serotoninreceptorer kan motverka ofrivilliga rörelser vid Parkinsons

Ofrivilliga överrörelser till följd av behandling med levodopa (L-dopa) är ett vanligt problem för personer med Parkinsons sjukdom. Men nu verkar forskare vid Karolinska Institutet och Lunds universitet vara en lösning på spåren för att slippa denna svåra biverkning. En behandlingsstudie som publiceras i vetenskapstidskriften Brain visar att ett läkemedel som stimulerar vissa serotoninreceptorer i hjärnan kan motverka att L-dopa orsakar ofrivilliga rörelser.


2015-01-22

Bamseplåster räcker inte för sjuka vuxna 

Per Köhler ger sig in i debatten om "antroposofiska läkemedel" i en replik på SvD Opinion.

"Vilken treåring som helst kan berätta att om man trillar och slår sig så hjälper det med Bamseplåster. Får man ont i magen kan det också vara på plats med plåster och erfarenhet har visat att dessa ibland även hjälper mot åksjuka och dagiskamrater som retas. Bamseplåster är en minst sagt populär behandling med ett brett stöd bland användarna som på många platser integrerats i den offentliga vården. Hur kan någon tänkande människa vara emot Bamseplåster? Detta är frågan som tre representanter för Vidarkliniken kämpar med på Brännpunkt 18/1 när de vädjar för ett bevarande av den gräddfil som låter antroposofiska Bamseplåster kringgå läkemedelslagen," inleder han.


2015-01-14

Kortkorta nanopinnar bäst för hjärnan

Om elektroder i framtiden ska föras in i mänskliga hjärnor – i forskningssyfte eller för att behandla en sjukdom – kan det vara lämpligt att ge dem en "päls" av nanopinnar som gör dem mindre störande för hjärnvävnaden. Men då får dessa nanopinnar (nanowires) inte vara över en viss längd. Det är slutsatsen av ett försök vid Lunds universitet, Neuronano Research Center, där man testat långtidsverkan av nanopinnar i olika storlek. 


2015-01-12

Gör virusen oss smartare?

Hjärnans uppbyggnad är alltjämt en av vår tids största gåtor. Särskilt den mänskliga hjärnans unika egenskaper väcker förundran. En ny studie från Lunds universitet av Johan Jakobsson och hans kollegor tyder på att miljontals år gamla virus som nedärvts och etablerat sig i vår arvsmassa spelar en viktig roll för att bygga de komplexa nätverk som särpräglar den mänskliga hjärnan.


2014-11-24

Trelleborgs Allehanda uppmärksammar Petra Holmkvist

Petra Holmkvist disputerade i ämnet biomedicin med inriktning immunologi den sjunde november. Avhandlingen hette "Regulation of T cell effector functions in the intestinal mucosa" och med anledning av den porträtteras hon i Trelleborgs Allehanda.


2014-11-21

Christian Hansen får VR-finansiering

Christian Hansen får VR-finansiering i form av ett s k "International Career Grant (Marie Skłodowska Curie) " i fyra år för sitt projekt "Ovikta protein - stressignalering i Parkinsons sjukdom". Grattis! 


2014-11-07

Kristofer Rubin och Karin Lindkvist får pengar från Cancerfonden

Kristofer Rubin får 1 miljon kronor för sitt projekt "Den molekylära strukturen hos den extracellulära matrisen i carcinogens stroma: patofysiologisk betydelse  

för carcinom". Karin Lindkvist får 800 000 kr för sitt projekt "Glukosmetabolism: en måltavla vid cancerterapi". Grattis!


2014-11-07

Stamcellstransplantationer för Parkinsons rycker allt närmre

Ett viktigt genombrott inom hjärnforskningen har satt forskarna på kurs mot de första stamcellstransplantationerna någonsin hos personer med Parkinsons sjukdom. I en ny studie av Malin Parmar och hennes medarbetare presenteras nästa generation av transplanterbara dopaminhjärnceller, framtagna från stamceller. Dessa celler bär samma egenskaper som de dopaminneuroner vi hittar i den mänskliga hjärnan.


2014-11-06

Tretton EMV:are får dela på 3,75 miljoner av Parkinsonfonden

Ludivine Breger, Angela Cenci Nilsson, Tomas Deierborg, Veronica Francardo, Gunnar Gouras, Christian Hansen, Oskar Hansson, Johan Jakobsson, Cecilia Lundberg, Malin Parmar, Per Petersson, Laurent Roybon, och Maria Swanberg har i år fått sammanlagt 3,75 miljoner från Parkinsonfonden. Grattis!


2014-11-03

Nio EMV:are får dela på 30 miljoner från VR

Maria Björkqvist, Fredric Carlsson, Madeliene Durbeej-Hjalt, Germund Hesslow, Jia-yi Li, Cecilia Lundberg, Katrin Mani, Lena Uller och Karl Swärd får sammanlagt 30 miljoner av Vetenskapsrådet. Grattis!


2014-10-29

Tre EMV:are får 500 000 var av Hjärnfonden

Germund Hesslow, Johan Jakobsson och Cecilia Lundberg får 500 000 kr var av Hjärnfonden. Grattis!


2014-10-13

Omstridd tes om Parkinsons sjukdom stärks – sjukdomen kan starta i magen

2003 presenterade den tyska patologen Heiko Braak en teori som föreslog att sjukdomen Parkinsons spridning startade i magtrakten. Tesen har alltsedan, trots högljudda protester, vunnit mark. Nu presenterar professor Jia-Yi Li och hans kollegor de första direkta bevisen på att sjukdomen faktiskt kan vandra från mage till hjärna.

ENG: In 2003, the German neuropathologist Heiko Braak presented a theory suggesting that the disease begins in the gut and spreads to the brain. The idea has since, despite vocal critics, gained a lot of ground. Professor Jia-Yi Li and his colleagues at Lund University  now present the first direct evidence that the disease can actually migrate from the gut to the brain. 


2014-10-09

Malin Parmar nominerad till ”Stem Cell Person of the Year" 

I samband med world stem cell awareness day har Malin Parmar, forskare och docent i neurobiologi vid LU, blivit nominerad till ”Stem Cell Person of the Year 2014”. Grattis!


2014-10-02

Stamcellscentrum  får 42 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenberg stiftelse

Mikael Sigvardsson är professor på Stamcellscentrum i Lund och specialist på leukemi och andra blodsjukdomar och får 42 miljoner kronor. Han har bland annat studerat vad som skiljer leukemiceller från friska celler och hur dessa skillnader påverkar tumörens utveckling under sjukdomens gång. Medan cancer i regel är en sjukdom som drabbar äldre, så är just leukemi en av de sjukdomar som inte sällan drabbar barn. Sjukdomen tar sig dock delvis olika form hos äldre och yngre patienter. Mikael Sigvardsson och hans medarbetare, bl.a. David Bryder och Joan Yuan från Stamcellscentrum och Thoas Fioretos från Klinisk genetik, vill i det KAW-stödda projektet försöka förstå kopplingen mellan ålder och leukemisjukdomens utveckling. Studierna kommer att bygga på både djurförsök och mänsklig tumörvävnad, där sjuka celler jämförs med normala blodceller.


2014-09-30

Ny inlärningsmekanism för enskilda nervceller

Inlärning bygger på att kontakterna mellan hjärnans nervceller förstärks eller dämpas. Det är i alla fall den traditionella synen men den utmanas nu av nya forskningsfynd från Lunds universitet. Enligt dessa finns det också en tredje mekanism, en sorts klockfunktion som ger enskilda nervceller förmågan att tidsinställa sina reaktioner.

- Detta innebär en drastisk ökning av hjärnans inlärningskapacitet. De celler vi studerat styr blinkningsreflexen, men det finns många celler av samma typ som styr helt andra saker. Den "tajmningsmekanism" vi upptäckt finns därför troligen även i andra delar av hjärnan, säger professorn i experimentell medicinsk vetenskap Germund Hesslow.

ENG: The traditional view is that learning is based on the strengthening or weakening of the contacts between the nerve cells in the brain. However, this has been challenged by new research findings from Lund University in Sweden. These indicate that there is also a third mechanism – a kind of clock function that gives individual nerve cells the ability to time their reactions.


2014-09-23

Nya fynd om hur hjärnan behandlar känselintryck 

"Känselintryck från huden sätts samman till en komplett upplevelse först i hjärnbarken, den mest avancerade delen av hjärnan. " Det är den traditionella uppfattningen inom neurovetenskapen – men den utmanas nu av forskningsfynd från EMV. Dessa tyder på dels att lägre nivåer i hjärnan spelar en större roll än man trott, dels att en större andel av hjärnans olika strukturer är delaktiga i upplevelsen av känsel.


2014-09-04

Nya rön från NRC om ryggmärgsskada och muskelspasmer

Vid ryggmärgsskada är det inte ovanligt att den skadade, utöver funktionsnedsättning, smärta och andra symptom, även drabbas av krampartade muskelspasmer. Forskare vid NRC och Köpenhamns universitet kan nu förklara den mekanism som gör att dessa muskelspasmer uppstår. De nya rönen, som publiceras i Journal of Neuroscience, utmanar traditionella teorier inom neurovetenskapen.


2014-08-13

Långtidsstudie påvisar viktminskning med spenatextrakt

Under senare år har forskare vid Lunds universitet presenterat forskningsresultat kring viktnedgång med hjälp av thylakoider i form av ett spenatextrakt. Nu är den första långtidsstudien på människor publicerad och resultaten är entydiga. 
- Analyserna visar att en shot med thylakoider före frukost gör att suget efter sött och fett minskar och att mättnadskänslan håller i sig hela dagen, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

ENG: A spinach extract containing green leaf membranes called thylakoids decreases hedonic hunger with up to 95% - and increases weight loss with 43%. This has been shown in a recently published long-term human study at Lund University in Sweden. "Our analyses show that having a drink containing thylakoids before breakfast reduces cravings and keeps you feeling more satisfied all day”, says Charlotte Erlanson-Albertsson, Professor of Medicine and Physiological Chemistry at Lund University.


2014-07-18

Sydsvenskan porträtterar Cecilia Holm

Diabetesprofessorn Cecilia Holm i Lund blev mer fokuserad när de egna barnen fick diabetes.
– Innan skulle jag nog kunna forska om vilken sjukdom som helst. Nu är det självklart att jag ska forska om diabetes, säger hon.


2014-07-01

Angelica Palm deltog i Science Slam i Almedalen

Det var fullstatt i Öresundshuset i centrala Visby när årets upplaga av Science Slam avgjordes. Tre forskare från Lunds universitet, bland dem EMV-doktoranden Angelica Palm, och tre forskare från Malmö högskola gjorde upp om segern. Publiken betygsatte alla framföranden, och till slut stod Ulrika Forsberg som segrare efter att ha presenterat sin forskning om arbetet med att försöka hitta ett nytt grundämne. 


2014-07-01

Hjärnfonden stöder Hesslow och Gouras

Germund Hesslow och Gunnar Gouras har tilldelats 500 000 kr var från Hjärnfonden. Grattis!


2014-06-23

På jakt efter förkylningens "startnyckel"

Ju mer man vet om exakt vad som händer i kroppen vid en förkylning, desto större är möjligheterna att hejda den kaskad av skeenden som kan vara direkt farlig för personer med luftvägsproblem. Så resonerar en forskargrupp ledd av docent Lena Uller. Hennes doktorand Angelica Brandelius beskriver i sin avhandling ett visst protein som kan vara en "startnyckel" för inflammation i luftvägarna.


2014-06-16

"Imponerande hög kvalitet inom 2008 års Linnémiljöer"

Vetenskapsrådet och Formas har nu genomfört en halvtidsutvärdering av de 20 Linnémiljöer som beviljades bidrag år 2008. Resultatet visar på en imponerande hög kvalitet där vissa miljöer har uppnått en världsledande ställning inom sitt respektive område. Linnémiljön Bagadilico koordineras vid EMV. I rapporten kan man bland annat läsa att "the centre investigators have made remarkable progress in (...) core areas of research over the past five years, especially in translating basic research to clinical development of cell and gene therapies for PD", samt att "the centre is extremely well structured and organized".


2014-06-04

Albinsson och Björklund får 335 000 kr var från Per-Eric och Ulla Schybergs Stiftelse 

Sebastian Albinsson får anlaget för sitt projekt "Icke-kodande RNAs reglering och betydelse vid kärlsjukdom". Tomas Björklund får sina pengar för projektet "En ny innovativ teknik för att molekylärt kartlägga hjärnans kopplingar". Grattis!


2014-06-02

14 EMV:are får dela på 3,9 miljoner i Crafoordpengar

Vasileios Bekiaris, Carlsson, Fredric, Kinga Gawlik ,Olga Göransson, Christian Hansen, Johan Holmberg, Pekka Jaako, Kajsa M Paulsson, Jenny J Persson, Catarina Rippe, Aymeric Rivollier, Laurent Roybon, Karin Stenkula och Maria Swanberg får dela på strax under 4 miljoner kronor från Crafoordska stiftelsen. Maria Swanberg får hela 1,2 miljoner till projektet ”Translationella studier för identifiering av nya genetiska riskfaktorer för Parkinsons sjukdom”. Grattis!


2014-05-02

Mångsidigt protein försvarar hjärnan vid Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom förtvinar de dopaminproducerande nervceller som styr vår motorik. Forskningen för att ta fram nya behandlingar riktar därför oftast in sig på att rädda eller återställa just dessa celler. I en ny studie från Angela Cenci Nilssons forskargrupp angriper forskare sjukdomen från ett annat håll, genom att tidigt aktivera hjärnans ”totalförsvar”. Stimulans av ett specifikt protein, Sigma-1 receptorn, sätter igång ett batteri av självläkande effekter som bromsar sjukdomsförloppet och samtidigt återställer den motoriska funktion som gått förlorad. Resultaten är visade genom studier på möss, men kliniska prövningar med studier på patienter ligger inte långt bort.