Riskbedömningar

Flera myndigheter ställer idag krav på att riskbedömningar skall göras såväl för utredning av risker övergripande inom verksamheten som för utredning av risker vid enskilda arbetsuppgifter. Riskbedömning skall bl a alltid göras

• vid arbete med anestesigaser (AFS 2001:7), asbest (AFS 1996:13), biologiska ämnen (AFS 1997:12), cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt (AFS 1999:11), GMM (AFS 2000:5), GMO (??)
• vid laboratoriearbete med kemikalier (AFS 1997:10)
• som underlag för planering och organisation av arbete med Första Hjälpen och Krisstöd (AFS 1997:7)
• som underlag för förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor (AFS 2001:10)
• vid hantering av gaser (AFS 1997:7)
• för bedömning av skadlig inverkan av arbetet för gravida och ammande arbetstagare (AFS 1994:32)
• för bedömning av kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4)
• för bedömning av lämpliga arbetsuppgifter för minderåriga (AFS 1996:1)
• för regelbunden kontroll av arbetsförhållandena (AFS 2001:1)

Underlag

• sammanställningar av ohälsa, olycksfall och tillbud
• genomförda arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder
• yrkeshygieniska och andra mätningar av arbetsförhållanden
• medicinska kontroller
• tidigare skydds- och arbetsmiljöronder
• egna erfarenheter
• andras erfarenheter

Metodik

Det finns ett flertal etablerade metoder för riskbedöm-ning (Arbetssäkerhetsanalys, Avvikelseanalys, Energi-analys, HAZOP, MORT). Alla bygger på ett strukturerat och systematiskt arbetssätt. Exempel på en förenklad arbetssäkerhetsanalys och riskbedömning av kemikalier finns på Byggnadsenhetens hemsida

Andra metoder för riskbedömning kan vara

• riktade skydds- och arbetsmiljöronder
• probleminventeringar
• enkäter, intervjuer
• medarbetarsamtal

Dokumentation

Riskbedömningen skall dokumenteras och riskbegränsande åtgärder skall redovisas.
Blanketterna enligt ovan utgör tillräcklig dokumentation.

Utskriftversion Tipsa en vän