Biomedicinsk utbildning finns vid ett flertal av landets större universitet och högskolor. Både nationellt och internationellt har utbildningen i biomedicin tillkommit då rekryteringen av personer med läkarutbildning till laboratorieinriktade medicinska ämnesområden minskat kraftigt, samtidigt som framstegen inom medicinsk kunskap har expanderat och har blivit mer komplex både teoretiskt och metodologiskt, vilket har krävt utövare med ny kunskap vid sidan av de rent traditionella medicinska och biokemiska utbildningarna. Det är det behovet som den biomedicinska utbildningen försöker möta, både nationellt och internationellt.
Utbildningarna leder fram till en kandidat- och masterexamen i biomedicin. Utbildningarnas profil och unika innehåll gör den väl avgränsad från bioanalytiker-, biolog-, kemist- och läkarprogrammen genom att den kombinerar en teoretisk och molekylärbiologiskt inriktad naturvetenskaplig bas med human cellbiologi, fysiologi, farmakologi och sjukdomslära (se bilden nedan). Det professionella förhållningssättet sätts i fokus genom hela utbildningen genom träning i moment som stimulerar professionell utveckling, vetenskapligt förhållningssätt, kommunikation, gruppdynamik mm. Målet är att uppnå en djup förståelse av kopplingen mellan molekylära mekanismer och biologisk funktion samt att tillämpa detta på frågeställningar som är relevanta för uppkomsten av sjukdom hos människan. Sammantaget ger därför utbildningen de studerande en stabil grund för att självständigt och professionellt kunna arbeta med kvalificerat experimentellt utvecklings- och forskningsarbete, till exempel vid läkemedelsindustrin eller bioteknisk industri. Utbildningen ger dessutom mycket goda förutsättningar för att påbörja forskarutbildningen inom det biomedicinska området, till exempel på medicinsk fakultet.
Biomedicinarens yrkesroll är väl avgränsad men även kompletterande till andra yrkesgrupper i det att basen för den yrkesverksamme biomedicinaren har ett unikt fokus av förståelsen bakom medicinska sjukdomar och problemställningar.
Många biomedicinare väljer att fortsätta in i forskarutbildningen, vissa arbetar ute på företag, medan andra vidareutbildar sig inom discipliner som vetenskaplig journalistik och klinisk prövning. I framtiden kommer många biomedicinare att finnas som forskningsledare på universiteten, i näringslivet och på sjukhuslaboratorier. Biomedicinsk kunskap är också en allt viktigare del i gemene mans vardag, från personliga hälsobeslut till politik, kultur och juridik. Många andra alternativa karriärvägar är därför möjliga för personer med en biomedicinsk utbildning.
Frågor om innehållet: Patrik Medstrand
Uppdaterad: 2008-03-27
