2011-11-16
Den 31 oktober, klockan tre på eftermiddagen, svensk tid, slog sig en brokig grupp av människor från hela världen ner framför sina datorer, i kontorsstolar eller vid köksbordet, för att delta i Bagadilicos första webinar om Parkinsons sjukdom. Ett multinationellt team - bestående av svenskar, holländare, britter och norrmän - hade slagit sig samman för att försöka snickra ihop en direktsändning med målet att starta en diskussion som sträckte sig mellan kontinenter.
Webbstatistiken efteråt visade att målet hade uppnåtts med råge. När de sista kamerorna och mikrofonerna hade packats undan stod det klart att besökare från 124 städer över hela världen hade deltagit i det allra första webinaret.
Dagens huvudattraktioner på scen var Bagadilicos Patrik Brundin, Angela Cenci-Nilsson och Gesine Paul. Trions föredrag sträckte sig från experiment i laboratoriet till organiseringen av kliniska studier i cellterapi. I ett försök att ge nytt liv åt det slitna seminarieformatet följdes varje presentation av en diskussion som sattes igång med frågor från Parkinsons Movement-panelen samt publiken på plats. Det dröjde dock inte lång tid förrän även web-deltagarna kastade sig in i debatten, ofta med välinformerade frågor som utmanade forskarna.
Webinarets upplägg inspirerade en konversation som omfattade olika aktörer inom det globala parkinsonsnätverket och erbjöd en röst åt alla som ville delta i debatten. Unga forskare var den mest aktiva gruppen på live-chatten, medan publiken på plats inkluderade många patienter med långt framskriden parkinsons. Seniora vetenskapsmän vägde också in i debatten på nätet och Patrik Brundin, på scen med sin laptop bekvämt placerad knäet, tog på sig den dubbla rollen som förhörsledare och svaranden när han skrev kommentarer på chatten samtidigt som han svarade på allt mer sofistikerade frågor framför kamerorna.
Patrik Brundin var också den som sparkade igång eventet med ett föredrag om alfa-synukleins roll för parkinsons sjukdom. Professor Brundin har varit en pionjär inom denna forskning och bidragit till att beskriva hur det muterade proteinet färdas från cell till cell, och långsamt iscensätter nedbrytningen av nervceller i hjärnans motorcentrum, de basala ganglierna. Hypotesen går ut på att felveckade alfa-synuklein-proteiner sprids på ett virusliknande sätt från cell till cell, en process som tros inleda den negativa kedja som utgör sjukdomsförloppet vid parkinsons sjukdom. Patrik Brundins forskargrupp har kunnat knyta tidiga symtom vid parkinsons - såsom sömnstörningar, förlust av luktsinnet och förstoppning - till utvecklingen av skadliga klumpar av alfa-synuklein i de områden av hjärnan som styr just dessa funktioner, vilket tyder på att spridningen av det sjuka proteinet är en viktig nyckel till förståelsen av gåtan om var Parkinsons sjukdom tar sin början.
Efter sin presentation bombarderades Patrik Brundin med frågor från hela världen. En fråga, som ofta dyker upp i dessa sammanhang var; "När kommer denna forskning att leda till en allmän terapi i kliniken?". Professor Brundin svarade, lite trevande; "Det är naturligtvis svårt att säga, vi är i ett tidigt skede här, men jag säger alltid fem till tio år eftersom jag tror att det är en rättvis beskrivning av vad som är sannolikt, men svaret är förstås att jag inte riktigt vet".
Nästa forskare att äntra scenen var Angela Cenci-Nilsson, en världsberömd auktoritet på L-DOPA-inducerade dyskinesier vid Parkinsons sjukdom. Professor Cenci-Nilsson talade till publiken om sina aktuella forskningsmål för att ta fram nya terapier som kan lindra dyskinesier, de ryckiga rörelser som drabbar många parkinsonsjuka.
En inriktning med stor potential är idag forskningen som inriktar sig på att blockera en överaktivering av signalsubstansen glutamat, som har kopplats till utvecklingen av dyskinesier. Dopaminet i våra hjärnor finjusterar signalstyrkan i viktiga nervbanor och förlusten av dopamin vid Parkinsons sjukdom skapar en betydande obalans mellan dessa olika signalsystem. Med L-DOPA behandling framkallas ytterligare förändringar i detta komplexa kretskort för kommunikation mellan hjärnceller. Professor Cenci-Nilsson hoppas nu kunna utveckla ett läkemedel som stoppar överaktiveringen av glutamatsignaler genom att blockera en glutamatreceptor kallad "mGluR5".
"Om vi lyckas blockera denna glutamatreceptor kan vi bromsa utvecklingen av dyskinesier till följd av L-DOPA-medicinering. Flera kliniska studier pågår nu för att utvärdera effekterna av mGluR5 antagonister hos patienter som behandlats med L-DOPA. Två fas-2 studier har redan rapporterat mycket positiva resultat", förklarade Angela Cenci-Nilsson, innan hon lämnade ordet till nyfikna frågeställare från Chicago, London och Skövde.
Dagens avslutande presentation levererades av Gesine Paul, neurolog och forskare som delar sin tid mellan kliniken och experiment för cellterapi i labbet. Dr. Paul berättade om spännande framtidutsikter för forskningen inom celltransplantationer . Illustrerat av en video från den världsberömda transplantationen som utfördes av Olle Lindvall och Anders Björklund i slutet av 80-talet, där en person som har genomgått en transplantation visar tydliga motoriska förbättringar flera år senare, visade hon på ett effektivt sätt den potentiella påverkan som detta forskningsområde fortfarande kan ha för framtida behandlingar vid parkinsons sjukdom.
Forskning kring cellterapi har alltid lockat sin beskärda del av skeptiker. Etiska frågor som rör användningen av aborterade foster samt tvivel kring kostnadseffektivitet och logistik har rutinmässigt använts som argument för att lägga metoden på hyllan.
Gesine Paul var den förste att erkänna att dessa argument inte saknar grund och att det fortfarande är en lång väg att vandra innan vi kan se att cellterapi kan komma patienten till godo i någon större skala. "Under de senaste decennierna har ett antal patienter genomgått celltransplantationer. I vissa fall har vi kunnat se att de transplanterade cellerna överlevt och resulterat i signifikanta kliniska förbättringar flera år efter transplantationen. Men i andra fall har behandlingen inte bara misslyckats, utan patienten har också utvecklat biverkningar ", förklarade Gesine Paul. Ett medgivande som understryker den inneboende komplexiteten i de pågående forskningsförsöken att ta celltransplantationer från labbet till kliniken.
Efter medgivandet att cellterapi har många hinder att ännu passera, ingöt Dr. Paul nytt hopp i publiken. Ett brett, multinationellt forskningsprogram - TRANSEURO - försöker nu att utveckla en bästa praxis för cellterapi. Som en del av Lunds TRANSEURO-team var Gesine Paul hoppfull om att den pågående studien, som redan idag utför kliniska multicenterstudier runt om i Europa, kommer att hjälpa till att driva forskningsfältet framåt.
När eftermiddagen blev till kväll och den svenska höstsolen gav vika utanför de höga fönstren på Pufendorfinstitutet steg samtliga tre forskare upp på scenen för den avslutande debatten. Scenen delades med de tre representanterna från Parkinson Movement - Jon Stamford, Sara Riggare och Paul de Ross - och det fanns ingen brist på samtalsämnen när de sex började resumera dagens teman.
Den livliga debatten slutade på ett överraskande sätt när bagadilicoforskarna sattes på plats av en oväntad fråga från en webb-besökare. Paul de Roos läste frågan, "Om du gnuggade en flaska och en ande dök upp, vilken parkinsonrelaterad fråga skulle du då fråga honom?". Patrik Brundin tvekade innan han beslutade sig för frågan; "Vid vilken specifik händelse tar Parkinsons sjukdom sin absoluta början?". Gesine Paul tog det ett steg längre genom att föreslå frågan "Vad är den perfekta behandlingen för parkinsons sjukdom?”, och medgav i samma andetag att svaret på den frågan skulle effektivt lämna henne och hennes kollegor utan jobb.
Text: Jens Pesson
Frågor om innehållet: Jens Persson
Uppdaterad: 2011-11-16
