2010-01-25
Ett problem med de djurmodeller för Parkinsons sjukdom som används idag är att de inte återskapar alla de cellförändringar som är karakteristiska för sjukdomen.
Anders Björklund och Deniz Kirik har tillsammans med partners vid Karolinska Institutet nu fått 33 miljoner kronor från SSF, Stiftelsen för Strategisk Forskning, för att utveckla en djurmodell för Parkinsons sjukdom som är mer realistisk.
– Experiment i djurmodeller är nödvändiga som ett led i utvecklingen av nya läkemedel och behandlingsmetoder. Problemet i dag är att de resultat man får i djurförsök inte alltid håller när preparaten eller metoderna testas på patienter i kliniska försök. Detta är ett stort problem, inte minst för läkemedelsindustrin, säger Anders Björklund, professor och avdelningsföreståndare för neurobiologi vid Lunds universitet.
Standardmetoden i dag för att få fram Parkinsonliknande symptom i djurmodeller är att injicera ett toxin i det område i hjärnan där de dopaminproducerande cellerna finns. Detta resulterar i ett tillstånd som liknar sjukdomen, men det reproducerar inte den framåtskridande cellulära sjukdomsprocessen som är karakteristisk för Parkinsons sjukdom.
Anders Björklund och Deniz Kirik har sedan 2002 arbetat med att utveckla en modell som går ut på att man i stället överuttrycker ett protein, alfa-synuklein, som framkallar sjukdomen. Genom att sätta in genen för alfa-synuklein i de dopaminproducerande cellerna initieras en sjukdomsprocess som liknar den vid Parkinsons sjukdom.
– Med den här metoden är det möjligt att återskapa hela det spektrum av cellförändringar och symptom som Parkinsonpatienter uppvisar, säger Anders Björklund.
Särskilt de icke-motoriska symptomen i sjukdomen har till viss del försummats i forskningen. Dessa innefattar balanssvårigheter, sömnproblem, blodtrycksfall och magproblem, såväl som depression och demens.
– Nuvarande behandlingar är bra när det gäller att återställa motoriska funktioner, men det har blivit mer och mer påtagligt att de andra symptomen är viktiga för patientens välbefinnande, säger Anders Björklund.
Metoden är också ett sätt att återskapa sjukdomen i ett tidigt stadium, när alla nervceller i området ännu inte har dött. På det sättet kan modellen användas för att forska fram behandlingar för nydiagnostiserade patienter.
Projektet drivs i samarbete med två forskargrupper vid Karolinska Institutet i Stockholm, ledda av Thomas Perlmann och Per Svenningsson. De tre parterna delar lika på pengarna, som fördelas över en femårsperiod.
Frågor om innehållet: Christel Thunell
Uppdaterad: 2010-01-25
